4.YTATTACKFLOTTILJEN
och
3.YTSTRIDSFLOTTILJEN
I
KARLSKRONA
1983-2003
DC-rapporter
44.rbbdiv 1983-1984, DC Kk Håkan Larsson
PTK Sthlm ingick 1984-85 i 44.rbbdiv.
44.kom att ha rutinmässigt övningsområde
Kullen-Danzigerbukten-Västervik genom att RB15 och 613-taktiken växte fram och
övades.
Stridsledning med Maril och KV-datasamband öppnade för
nya grepp. Taktisk ledningsförmåga blev större än FöL.s:
Samverkan med HKP4 för radarspaning blev rutin.
Den nya PS-70 (C-band med puls-doppler) gav stor
säkerhet i luftspaningen.
Radarsignalspaningen öppnade en ny dimension ("
Den nya taktiken växte fram.
PS-70 antennerna!!!! Gimbalerna utmattades och knäcktes
i sjögången. Började hösten-84 vid en minövning med divisionen utanför K-a och
fortsatte under KFÖ senare på hösten under förflyttningen med KFÖ-div mot
Norrland.
Vänern-övningarna. Rbb och Ptrb övade med
Karlsborgsflj. Intressanta erfarenheter som retade upp FV.
Tekniskt örlogsbesök i Köpenhamn mitt i veckan
(83/84??) för att demonstrera Maril. Blev en succé.
Örlogsbesök 83 med Cka i Lubeck.
Lyckade "hemmahamnsbesök" i Strömstad,
Halmstad, Ystad och Västervik.
Förmågan att gömma lagen utvecklades. (Bl.a i ÅHUS där
CKF inte kunde hitta det).
Den rörliga bastaktiken tillämpades. Ftg ug eller ta.
Helikopter till laget (tillfälligt) för snabba
mtrl-transporter.
44.rbbdiv 1985-1986, DC Kk Magnus Haglund
Som första förband med helt färdigombyggda robotbåtar
hade vi naturligtvis som främsta uppgift att svara för utformningen av en
moderniserad ytattacktaktik. Vi hade ju nu för första gången sedan
pansarskeppsepoken en taktisk möjlighet att själva välja tid, plats och
omfattning för våra insatser.
Förutom robotbåtarna Nyn, Vab och Vås samt depå ingick
tidvis även de nya kustkorvetterna Sto och Mmö i förbandet. Laget var
landbundet och hjulburet. Divisionen ingick tillsammans med 46. och 48. ptrbdiv
i kustflottans 4. ytattackflottilj.
Mycket av den dagliga verksamheten präglades av de
pågående ubåtskränkningarna och så kallade ”kör”, varför tiden för verkliga
övningar till sjöss av en samordnad ytattacktaktik blev ganska begränsad. Nu
gjorde detta kanske ändå inte så mycket eftersom patrullbåtarnas i det här
avseendet ganska begränsade taktiska förmågan och möjligheter var ganska
välkända. Det var ju robotbåtarna med sina nya vapen och ledningssystem som var
det nya och som lyfte flottans förmåga i många – för att inte säga i alla –
avseenden. Vi kunde för första gången på många år söka upp en fiendestyrka och
slå den där det passade oss och inte enbart ligga och vänta på att ett gynnsamt
läge skulle kunna uppstå strax utanför vår skärgårdsbarriär!
Taktikutvecklingen inleddes under vinterhalvåret med
målsättningen att ha de nya taktiska detaljplanerna klara för försök under
tillämpade omständigheter den kommande övnings- säsongen. Arbetet fullföljdes
på stor bredd inom divisionen och huvudsakligen med fartygscheferna som
projektledare. Detta visade sig mycket ändamålsenligt eftersom deras olika
bakgrunder och personligheter kompletterade varandra på ett utmärkt sätt.
Stefan Engdahls entusiasm och nytänkande kompletterades av Peder Sparres
skepticism och Christian Stärnevalls praktiska synpunkter. Om det hända att DC
gick in i tankesmedjan fanns två reaktioner. De förslag eller inlägg som var
alltför vildsinta besvarades av DA, Allan Moberg, med ett ”pottholmitiskt”
”Jau, jau” och då visste man att gränsen var passerad. I andra fall kunde till
och med diskussionen kanske stimuleras och uppdraget föras framåt. Nya taktiska
detaljplaner blev det i alla fall.
Ett annat område, som var mycket aktuellt, var arbetet
med att hålla ”krigsförbandet” levande. För oss var det väl närmast en
akademisk fråga. Vi var ju både freds- och krigsorganisation samtidigt. I detta
som i så många andra fall, var det tillgången på personal med adekvat
utbildning, som var den springande frågan. Alla gamla besättningslistor
dammsögs därför på möjliga namn och sedan skapade vi fungerande besättningar
som krigsplacerades. Besättningarna hölls sedan orienterade om divisionen och
om våra tankar om beredskapsbehov och personlig beredskap hos de
krigsplacerade. Det hände faktiskt att någon ringde och frågade, om han kunde
åka på semester utomlands med hänsyn till beredskapskravet! Den enskildes
kontakter och lojaliteter knöts mycket medvetet till divisionen och till
fartygs- cheferna och inte till någon anonym personalavdelning på
örlogsbasstaben enligt de ordinarie rutinerna och Värnpliktsverkets
standardnormer. Vi höll också ”krigsplaceringsauktion” vid ett par tillfällen.
Då gick vi igenom aktuella besättningslistor för krigsdivisionens alla fartyg
och övervägde var vederbörande borde krigsplaceras. Fartygscheferna pläderade
för eller emot och DC avgjorde i knepigare fall var vederbörande skulle
krigsplaceras. Det liknade faktiskt rena slavauktionen!
Vi hade stor nytta av beredskapstankarna på vårkanten
i samband med att CKF inspekterade beredskapen vid divisionen. Vi skulle
alldeles tydligt ställas inför övermäktiga samtida uppgifter i ett uppspelat
kuppläge. I ställer för en svag trebåtsdivision med problem med en kvarlämnad
tvåbåtsdepå, löste vi uppgifterna med en fullbemannad trebåtsdivision och en
fristående rote under befäl av förbandets egna två krigsplacerade
fartygschefer, som vi tillfälligt lånat in för ”tjänst i krigsbefattning” från
deras fredstjänstgöringsplats på Försvarsstaben: Tomas Fagö som rotechef och
Christer Ramstedt som rotetvåa. Inspektionspersonalen räckte inte till för alla
båtarna i denna kraftsamling på initialstyrka! Möjligen var det goda
inspektionsresultatet inte riktigt i CKF anda, för han argumenterade just då
för behoven av en mera systematisk förstärkning av beredskapen i flottan i
allmänhet – och så förstörde vi hela upplägget!
Denna, på personlig kännedom grundad, bemanning och
krigsplacering av hela divisionen använde vi förstås också i samband med
beredskapsnedgångarna i samband med besättnings- byten. Alla utryckande försågs
med aktuell larmlista och med en uppgift om att de skulle inställa sig ombord
på sitt fartyg om fartygschefen kallade – alldeles oberoende av vad som
angivits i färdighållningsordrar eller liknande officiella dokument från andra
myndigheter. Alla utanför divisionen gillade kanske inte att vi löste den
prestigeladdade färdighållnings- uppgiften på ett så enkelt sätt och med
besättningarnas egna sammanhållning som förenande drivkraft.
Den nya förbandstaktiken fick vi pröva vid flera
tillfällen och under mer eller mindre avancerade omständigheter. En
grundförutsättning var att våra egna sensorer fungerade och vi behövde därför
av förtroendeskäl pröva vår förmåga i verkligheten för att få den bekräftad.
Tillfället kom då vi en tidig morgon befann oss till sjöss i Södra Östersjön
och kunde konstatera att den sovjetiska Östersjömarinens flaggskepp, Admiral
Zozulja – en Kresta 2: a, om jag kommer ihåg korrekt – inledde dagens
materielkontroller kl 0700 i Baltisk. Det blev en klockren träff av divisionens
alla tre fartyg. Jag undrar om det inte var vid detta tillfälle, som vi hade
med oss MB S, glt Sven-Olle Olsson, ombord. Vi talade dessutom om
sjömålsrobotar och min anmärkning om att jag, som divisionschef, kunde sätta in
flera robotar i ett taktiskt läge än vad chefen för attackeskadern kunde, föll
inte direkt flyggeneralen och f d eskaderchefen på läppen. Med det var sant!
I samövningar med andra förband var det verkligen en
ny dimension som öppnade sig. Man kunde utan svårighet följa och identifiera
vad som rörde sig i luften och till sjöss, fast jag måste erkänna att vi inte
fick så mycket som en gnutta sändning från det amerikanska slagskeppet Iowa, då
hon gjorde ett Östersjöbesök på vårvintern – där gällde alldeles tydligt sändningsförbud
(EMCOM hette det; det hade jag lärt mig i USA) – vi fick bara upp en brittisk
fregatt vid ett tillfälle och kunde så småningom dra slutsatsen att Iowa befann
sig strax öster om Bornholm, vilket vi kunde lämna av till patrullbåtarna som
avlöste oss utanför Karlskrona, efter en natt där vi genomsökt hela Norra och
Mellersta Östersjön efter ”okända ekon”. Måste jag påpeka att vi ledde
patrullbåtarna exakt rätt?
Kustflottans taktiska övning genomfördes i Bottenhavet
och jag erinrar mig gärna slut- momenten i övningen. Vi hade i uppgift att
bekämpa en fientlig transportomgång, som var på väg upp genom Ålands hav –
förmodat mot ett brohuvud i Sundvallstrakten. Övnings- uppläggaren hade väl
tänkt sig att vi skulle ligga på ”framskjutet utgångsläge” och vänta hela
natten på att de fientliga fartygen skulle komma in mot den svenska kusten. Men
så löste vi inte uppgiften. Redan efter en första lägesrapport stack vi till
sjöss med en båt vid den svenska kusten och en rote mera på den finska. Ganska
snart fick vi egen kontakt och kunde sätta in en första samordnad robotsalva
redan då de ”fientliga” fartygen passerade Tröskeln på väg in i Bottenhavet. En
andra robotomgång satte vi in då målförbandet befann sig någonstans midwaters
och då även attackflyget var klart för sin första insats. Vi samordnade därför
förstås vår insats med attackflyget, som vi dessutom kunde ge en ganska bra
målbeskrivning samt ett meddelande om att vi redan hade bekämpat de
lvrobotbestyckade fientliga fartygen så det var ganska fritt fram för flyget.
Vi kunde därefter återvända mot vårt baseringsområde för att hämta ut ett
förband av patrullbåtar för att leda in dem till robotinsats samordnat med vår
slutliga insats med torpeder och återstående robotar, som vi hade sparat för
tillfället. Under den vidare förflyttningen in mot Härnösandsområdet kunde vi
dessutom fortsätta att leda in attackflygets nästa insats mot målförbandet.
Pyramidal succé och helt i enlighet med våra taktiska tankar!
Höstens krigsövning genomfördes i Västerhavet och
innehöll ett inledande neutralitetsskede. Vi hade fått i uppgift att övervaka
Kattegatt och var baserade i Varberg, där vi en dag hade nöjet att ta emot en
gammal trätobroder och god vän till mig, general Claes Skoglund. Vi hade en
inledande genomgång på Nyn, varefter vi bjöd gästerna på lunch. Vås låg till
sjöss och löste vår uppgift att indikera och identifiera fartyg i området och
vid behov ingripa mot befarade kränkningar. Lagom till att kaffet var urdrucket
kom en larmrapport från Vås, som började göra ett ingripande mot ett större
landstigningsfartyg, som under förflyttning nordvart kränkte
territorialvattengränsen. Jag kunde således i ganska lugn ton beordra FC att ge
order om att roten skulle kasta loss och gå mot det kränkande fartyget. Efter en
del förvecklingar i området fick vi eskortera det ”misstänkta” fartyget –
spelat av en isbrytare – upp genom Kattegatt och jag kunde inte låta bli att
delge Skoglund mina funderingar över situationen. ”Om det varit verklighet, så
hade jag låtit sjösätta en torped i smyg och låtit den gå in mot ”marodören”
och när träffats, skulle jag omedelbart ha gått ut på kanal 16 och ropat:
”Minfara” för att sedan ”hjältemodigt” bärgat eventuella överlevande i det ”
minfarliga” området och fört dem in till Varberg. Där skulle jag ha ringt upp
MB V, amiral Enquist, och begärt ett personligt möte, där jag under stor
sekretess skulle ha talat om sanningen om sänkningen för honom.” Skoglund, som
själv hade varit MB V, tänkte efter en stund och sade sedan bara: ”Tillstyrks.”
Det tycker jag var en bra kommentar från en gammal krigare!
Under övningens krigsskede var vi baserade i
Gullmarsområdet. Robotbåtarna tilldelades krigsankarplatser i fjorden, laget
gömde vi undan på en bakgård i ett industriområde i Lysekil och själv tog jag,
till många hotellgästers förundran, in på stadshotellet. Jag hade ett utmärkt
telefonsamband med Marinkommando Väst och sambandet med divisionen gick via
lagets radio. Bunkring och underhåll skedde vid den klassiska ”Anderssons kaj”
i Lysekil och det fanns förberedda kodord för de flesta eventualiteter, bland
dessa förstås också order för DC-båten att komma in till Lysekil och hämta upp
DC inför företag. Vi tillhörde den försvarande sidan och förväntades väl
uppträda ”kustnära” och avvaktande, men det passade oss inte alls. Ibland höll
vi en båt ”släpande” vid den svenska kusten med uppgift att ”läcka lite lagom
radarsändning” för att lämna en trovärdig men felaktig indikering om vår
närvaro. Sedan drabbade vi ”fi” från Läsö-området i stället. Nästa gång gjorde
vi tvärtom och sedan ändrade på andra sätt. Vid övningens slut hade vi nog
lurat skjortan av B-sidan lika många gånger som hade träffats till sjöss – hela
tiden med en medvetet vald teletaktik som understöd för robotanfall från
överraskande riktningar. Fast jag måste erkänna, att det troligen var flera som
var överraskade. Till ankars i Läsö ränna låg under hela övningen två
sovjetiska Krivaker och där ombord måste man nog ha funderat en del på vad som
hände runt dem. Vi träffades i Läsö ränna åtminstone tre gånger under övningens
slutskede och sista gången vi störtade förbi stod VO på däck på en av
Krivakerna och hälsade på oss lite försiktigt igenkännande! Efter företagen
stack vi fort in i bas igen för bunkring – fartyg och lag möttes som hastigast
i Lysekil – och därefter förnyad spridning. När alla varit inne och allt åter
var lugnt, ringde jag upp FÖVAK och lämnade muntlig rapport. Sedan var det bara
att bedöma när nästa företag skulle beordras. Som regel hade jag faktiskt redan
talat om för Christian Stärnevall, som var FC på DC-båten, Nyn, att om
ingenting annat beordrades så skulle han komma in och hämta upp mig vid ett
visst överenskommet klockslag, så behövde vi inte ens använda lagets radio för
ändamålet! Ja, det var en kul övning och vilket ”flyt” vi hade! Fast ibland
undrar jag om någon i land över huvud taget uppfattade våra taktiska finesser.
B- sidan gjorde det i alla fall med besked.
Sedan blev det dessvärre inte så mycket mer för min
personliga del på divisionen. Avrapporteringar och inspektioner återstod och i
början av december hade vi en gemensam avslutning för divisionens alla
officerare med fruar på mässen i Karlskrona och sedan skingrade vi efter ett
fantastiskt och, vill jag påstå, helproffsigt år tillsamman.
För min personliga del hade jag väl tänkt mig att jag
skulle krigsplaceras som DC efteråt och såg redan fram mot att få komma ut på
några trevliga repmöten under några år framöver. Jag tillträdde som
avdelningschef på marinstaben och blev i stället krigsplacerad i personalersättningsreserv,
vilket jag vid något tillfälle påpekade som närmast som en lustighet för CM vid
någon föredragning i något näraliggande ärende. Han svarade då, till min
förvåning: ”Det ska vara så!” och jag funderade inte mer på det just då. Först efteråt
har jag förstått att jag tillhörde den grupp som snarast skulle lämna landet i
händelse av krig och ingå i vårt då mycket hemliga reservhögkvarter hos våra
allierade i London, men det är ju en helt annan historia, men visst hade det
säkert varit bra att ha med sig erfarenheterna från 44. robot- båtsdivisionen
dit om det hade blivit så!
34.rbbdiv 1992-1994, DC kk Rolf Edwardson
Statistik m.m. 1992
Till sjöss
1634 tim fördelat på:
Nkg 600 tim
Vås 623 tim
Väs 623 tim
Ntä 131 tim
Vab 137 tim
Nyn 39 tim
för andra myndigheter
linjen 100 tim, depå 116 tim.
DBRO förbrukning
Med utnyttjande av 2 GT innebär detta ca
- Ett varv runt jorden är 21600M
Laget har kört ca 700 mil / Sverige är ca 180 mil
långt/
Vakttjänst - Vakt i ca 330 dagar i 24 tim. På en tim
går en vpl ca
Varje vpl har gått ca 160 tim vilket innebär att varje
man gått ca 64 mil på kajen, vilket är Karlskrona -Öregrund
Antalet besökare ca 3100 varav på depån 2900.
Besökta hamnar:
Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Åhus, Ystad, Malmö, Helsingborg, Kalmar,
Oskarshamn, Västervik, Oxelösund, Nynäshamn, Stockholm, Horsfjärden, Norrtälje,
Öregrund, Sundsvall, Visby, Slite, Orrbasen, Kristinehamn, Vänersborg,
Lidköping, Korsör, Aalborg, Kleipeda
1. Förbandssammansättning
Under året har förbandet varit rustat och organiserat
enl följande:
# divisionsledning
# divisionsstab
# lag
# 3 linjefartyg (Nkg, Vås, Väs)
# 2 depåfartyg (Ntä, Vab tom aug, Nyn from sept)
2. Bemanningsfrågor
Under året har inga vakanser funnits på förbandet.
Istället har vissa befattningar av operativa skäl varit dubblerade samt en del
befattningar varit dubbelbemannade av elever.
Under detta år har förbandet haft tre AO /1YO, 2RO/.
Mht tilldelade medel är jag tvungen i och med
bemanningsomgångens slut reducera antalet befäl så att överensstämmelse råder
mellan krigsbesättningslista och antalet tilldelade befäl.
Under året har jag på prov utnyttjat MarepO som
tillika LagC. Därigenom har jag kunnat friställa DI, som tidigare var tillika
LagC, till att kunna ägna sig åt att handlägga tekniska frågor för förbandet åt
mig. Erfarenheterna är goda. På detta sätt kommer jag att kunna producera LagC
med aktuella kunskaper. Nuvarande LagC /RO/ har innehaft befattningen i mer än
10 år.
3
Utbildningspåverkande faktorer
I år skulle utbildningen ske enl. intentionerna i NUM.
De största förändringarna var att tidigt påbörja gång till sjöss så att
beredskapsfartygsuppgifter kunde lösas v 7.
Detta får då som stor konsekvens att den tidigare enl.
gammal tradition i 1 kv förlagda befälsutbildning måste spridas ut över året.
Tack vare den milda vintern gynnades utbildningen så
att vi kunde lösa uppgifter v 7. Den centralt styrda befälsutbildningen följde
gamla traditioner och planerades in under 1 kv vilket menligt påverkade FC
möjligheter till effektiv fartygsutbildning. Trots denna erfarenheter tyder
planeringen nu under 4 kv att inga förändringar sker utan man trampar på i gamla
hjulspår.
Varierande väder och vind under året har gett
besättningarna rutin att agera under såväl lätta som svåra väderförhållanden
och givit besättningarna sjöben.
3.2 Beredskap
Förbandets utbildning inriktades mot att v7 kunna lösa
beredskapsfartygsuppgifter samt v 14 kunna lösa ya-beredskap. Tack vare
gynnsamt väder och i övrigt goda övningsbetingelser, icke minst övningen
Samverkan 92, kunde ställda krav infrias.
Under året har förbandet utnyttjats för övervakning av
Baltops i S Östersjön i juni månad samt bestridit beredskapsfartygstjänst inom
såväl milo s som milo M. Under 3 och 4kv har förbandet upprätthålligt
ya-beredskap under ca 50% av tiden och vid ett tillfälle utnyttjats i beredskap
för övervakningsföretag samt vid ett tillfälle i samband med Kfl
provverksamhet.
Divisionen har vid ett tillfälle utnyttjats i ett
sjöräddningsuppdrag.
6 Personalhantering
Personalhantering inom flj/ div fungerar. Eftersom
divsionen inte har en exklusiv personalhanterare blir handläggningen ibland
lite ryckig. Med erfarenhet av detta kommer inom att from 1/1-93 en FC att
avdelas att under DC handlägga personalfrågor /DivPersO/
Under nov/dec har personaltjänsten störts av kravet på
att reducera antalet befattningshavare ombord. Jag har nödgats reducera antalet
YO med ca 6st trots att behov finns och arbetsuppgifter finns.
7. Presstjänst
Presstjänst har vid ett antal tillfällen bedrivits
aktivt. Resultatet har varit såväl positivt som resultatlöst.
Divisionen har vid ett antal tillfällen förekommit i
massmedia:
- örlogsbesök i Malmö i juni
- örlogsbesök i Visby i juli
- örlogsbesök i Oskarshamn i juli
- sjöräddningsuppdrag i Västervik i juli
- i samband med örlogsbesök i Kaipeda
Divisionen har genomfört familjedag med stort antal
besökare.
Divisionen deltog i Tall Ship race med kajshower,
visningar samt funktionärsfartyg vid starten.
10. Funktionsprofil
Erhållen resurstilldelning inriktade utbildningen mot
nivå 3 med vissa ambitionsförändringar avseende luftvärn coh robot nivå 4 och
minering nivå 2.
Funktion plan uppnått
sammanvägt 3 3
ledning 3 4
art fb 3 2
torped 3 4
robot 4 3+
samband 3 3
nav/man 3 3
minering 2 2
ubåtsbevakning 3 2
luftförvar 4 4
maskin/elektro 3 3
skydd 3 3
bas/uhtjänst 3 2
örlogsutb 4 4
befattningsutb 4 4
Kommentarer och analyser
10.1 Sammanvägt
Förbandet har under året uppnått planerade nivåer mht
tilldelade resurser.
Förbandet har opererat utmed större delen av svenska
kusten och över större delen av Östersjön. Vad som främst ej kunnat övats mht
resurser mm är anfallsföretag mot komplexa målbilder samt tillämpad bastjänst
med hel division, hela laget och med understöd av Mk underhållsförband.
10.2 Ledning
Uppträdande med 6-båtsdivion samt med tilläggsförband
har övats och befunnits fungera.
Samb och strilövn med MK har genomförts vid samtliga
ombaseringar. God rutin har uppnåtts. Förbandet har vid ett antal tillfällen
underställts MK för skarpa underrättelseföretag.
10.3 Art fb
Tidigt genomfördes utbildning i att kunna skjuta
prejskott. I övrigt har få möjligheter givits till rena artöfb-övningar.
Tävlingskjutning i artfb inställdes av väderskäl.
10.4 Torped
Planerade övningar har kunnat genomföras under goda
övningsbetingelser. Torpederna har fungerat väl. Mht detta bedöms uppnått
resultat vara något högre än planerar 3+.
10.5 Robot
Avsaknad av komplexa målbilder och understöd av
hkp/fspa mm vid ya-övningar har medfört att resultatet inte nått planerad nivå.
10.6 Samband
Materielen medger inte ett optimalt utnyttjande av
förbandet i t.ex störd miljö. Vi har dock under hela året försökt att till del
leva i störd miljö med fq-växlingar. Vi har under året kunnat jobba med fq så
att vi nästan alltid haft samband inom div som med en FÖL. Vi har under året provat
att kommunicera med STRIKA.
10.7 Nav/man
Trots ett stort gångtidsuttag har vi svårt att nå upp
till en acceptabel nivå hos alla bryggtjänstgörande befäl. Ordinarie
navigeringslag har uppnått utbildningsnivån.
10.8 Minering
Förbandet har genomfört grundläggande utbildning i
mintjänst samt ombestyckning, lastning fällning inomskärs och fing fällning
utomskärs. Utbildningsmålet har uppnåtts.
10.9 Ubåtsbevakning
Organisation vid optisk- och radarspaning ,
fotografering och fällning av sjunkbomber har övats. Utbildningsmålet har
uppnåtts.
10.10 Luftförsvar
Under året har divisionen haft tre EL. Vi har under
året använt till huvuddelen rote LR samt att alla EL deltagit under en vecka i
Vänerövning
10.11 Maskin/elktro/skydd
Stor tid har lagts ner på SSÖ, vilket gett god förmåga
i skyddstjänst ombord. Inom ABC har icke tillräckligt tid kunna avdelats.
C-förmågan är dock godtagbar.
Begränsningar i lagets rörlighet har påverkat
förbandet förmåga att uppnå hög operativ förmåga. Laget är en ovärderlig resurs
då det gäller att hålla fartyg operativa.
Basövningar med maskering och understöd av MK-enheter
har ej genomförts under året.
11 Sammanfattning
Sammanfattningsvis har utbildningen ab omgång 1 1992
uppnått planerad nivå. Resultatet är gott. Ett bättre resultat hade nått om vi
fått öva mot komplexa målbilder med utnyttjande av externa resurser i form av
hkp/fspa och mer frekvent störning såväl på samband som radar. Ytterligare tid
hade behövts avdela till större basövningar.
Pga. dåligt väder har huvuddelen av årets
vapentävlingar inställts.
Materielunderhållet under året har bedrivits enl. plan
med ett gott resultat. Utnyttjande an EKA-projektet har kanske inte medfört den
stora vinst som var förväntat.
44.e depå har under året gjort förnämliga insatser
inom förbandet var avser materielunderhåll, rustningar och avrustningar samt
besöksmottagning.
1. Förbandssammansättning
Under året har förbandet varit rustat och organiserat
enl följande:
- Divisionsledning
- Lag
- 3 linjefartyg (Nyn, Vås, Väs)
- 2 depåfartyg (Nkg, Ntä tom maj, Vab from juni)
Med anledning av CM fastställt TOEM för lag och stab
har staben och laget organiserats som lag.
2. Bemanningsfrågor
Vid årsskiftet genomfördes viss personalreducering
innebärande att 1.M (elevbefattning) , en MaL och en extra Sisop ej besattes.
Detta har menligt påverkat verksamheten ombord. Främst har uthålligheten i
skyddet och utbildning av blivande MtjC försvårats liksom uthålligheten i
SIS-spaning. Vidare kan vi numera inte bedriva bastjänst i 3-vaktssystem
(basgångberedskap).
I år har jag på artillerisidan haft 2 YO samt 1 RO som
AO.
Under förra året anmälde jag vissa tvivel att RO kan
krigsplaceras som AO efter ett år. I år vill jag anmäla att en RO som AO kan
krigsplaceras. För att säkerställa utveckling och utbildning av YO måste vi
utnyttja RO som tex AO.
Reviderad CKF UtbA är i framtiden anpassad till
ettårsrytm ombord.
I samband med omorganisationen av laget har DI åter
blivit LagC. Jag är fortfarande av den åsikten att DC behöver en stab som
stöder honom bl.a skall DI kunna handlägga tekniska frågor samt kunna hos MK
lösa divisionens tekniska frågor. Nu finns stor risk att han som LagC fastnar i
administrativa och taktiska lagfrågor.
Under året har
Antalet flkd bedöms framgent ligga på samma nivå.
Dessutom kan man skönja att flkd i större omfattning sätts direkt i befattning.
Detta bedöms oacceptabelt mht flkd status som vpl samt att flkd trots allt går
under utbildning. Under vissa perioder är innebär detta att flkd är borta från
förbandet ,
tex navövningar under fartygens LÖ-verksamhet.
Vid förbandet har vi haft följande antal sökande till
officersutbildning
- till YO
- till RO
Av dessa sökande till OHS har följande antal antagits:
- till YO
- till RO
Antagningsrutinen under året har förbättrats i och med
att de sökande har kallats till C 4 antagningsnämnd.
Jag är tveksam till om detta ringa antal antagna i
framtiden räcker för vår personella uppfyllnad.
Man kan fråga sig om det är acceptabelt att man tagit
in föranmälda till befattning och tjänstegrenar där man inte avsåg att
rekrytera någon (särskilt anmärkningsvärt är detta
bland kvinnliga Vpl) .
Vi har under året upplevt att vi fått åka med vakanser
på vpl-sidan. Förklaringen till detta är intagningen till omgången var exakt
100%, dvs inga reserver inkallades. Inför nästa år är intagningskvoten något
ökad.
3. Utbildningspåverkande faktorer
Inför utbildningsåret bedömde jag att det var balans
mellan uppgifter och resurser. En balanserad årsplan fanns.
Vi skulle i år för andra gången genomföra utbildningen
enl intentionerna i NUM. Även i år gynnades utbildningen av en mild vinter,
vilket innebar att vi kunde lösa beredskapsfartygsuppgifter from vecka 8.
Jag har i särskild ordning insänt erfarenheter av NUM.
Jag är nämligen inte helt nöjd med inriktningen av detta, då jag inte ser att
utbildningen sker på ett logiskt och pedagogiskt sätt samt att det dessutom är
känsligt för klimatförändringar samt att befälsutbildningen försvåras.
Reduceringar i tilldelade medel såväl i maj som under
4.kvartalet samt dåligt väder vid vissa tillfällen har menligt påverkat mitt
utbildningsresultat, framförallt för torpedtjänsten.
CKF UtbA är fn anpassad till att utbildningsrytmen är
två år. Detta faktum är inte rådande inom alla tjänstegrenar, tex. då RO
besätter befattning som AO.
Instruktörstjänst vid andra myndigheter stör
utbildningen ombord.
3.2 Haverier
Under 1.a halvåret drabbades Nyn av stora
maskinhaverier såsom GT1 haverier, vinkelväxelhaverier mm. Detta medförde
båtbyten, vilket försvårade en logisk utbildning ombord och i förband.
3.3 Beredskap
Förbandets utbildning inriktades mot att v 8 kunna
lösa beredskapsfartygsuppgifter samt att
v 16 lösa ya-beredskap. Tack vare gynnsamt väder och i
övrigt goda övningsbetingelser kunde ställda krav infrias.
Vi utbildade tidigt en befälsbemannad rote, vars
uppgift var att fram till v 16 överbrygga divisionens beredskapssvacka.
Under året har förbandet bestridit ya-beredskap enl.
plan.
Förbandet har vid två tillfällen utnyttjats som
beredskapsförband stillaliggande inom MiloM.
4. Materielunderhåll teknisk tjänst
4.1 Skytjänst
Erfarenheter angående utbildning.
Skyddstjänsten har i stort sett följts enl. Kfl
utbildningsmål. Tidigare omnämnda
medelsreduceringar har även
drabbat skyddstjänsten.
En allvarlig brist under årets utbildning är att vi
inte tidigt fick tillfälle att komma till skyddstjänstanläggningarna på BÖS.
Detta berodde dels på att vi vid aktuell tid hade LÖ på Västkusten, dels på att
ubj-styrkans verksamhet omöjliggjorde att vi fick tillfälle till Hfj-området,
samt att BÖS anläggningarna inte var disponibla under hösten då vi avsåg och
kunde avdela tillräcklig tid. Nu fick vi i samband med vår Stockholmhelg bussa
ut vpl till BÖS. CKF måste inrikta BÖS i LÖ-konceptet så att det finns
möjligheter att få tider under våra LÖ.
Vi har under året inte haft tillgång till
skyddstekniker.
4.2 Gångtid med fartygen
Gångtidsutfall under året:
Nkg (depå) 15
h
Ntä (depå) 25
h
Vab (depå) 130h
Nyn/Nkg 481
h
Vås 454
h
Väs 460
h
För andra myndigheter har linjefartygen producerat 20
tim och depån 100 tim.
4.3 Teknisk tjänst
Under året har divisionen präglats av hög
tillgänglighet både avseende linje som depå förutom Nyn som tidigare nämnts.
Bidragande orsak till detta är kunnig personal,
förebyggande underhåll, ringa behov av avhjälpande underhåll samt få övriga
haverier, allt detta på såväl A som B-nivå. Det är dock väsentligt att
materielunderhållet planeras in tidigt i rätt omfattning samt helst i hela
veckor så att större arbeten enkelt kan planeras in.
Två fartyg har under året deltagit i EKA med gott
resultat. Systemet har funnit sina former. Visst ansvar har övertagits till del
från MK såsom kontrollantskapet.
Men den stora vinsten upplever vi framförallt att
förebyggande underhåll nu kan bedrivas som på sikt ger resultat.
Under året har fartygen ej haft 1.M . Detta i
kombination med haverier, minskade underhållsmedel kan snabbt rasera den goda
tillgängligheten på förbandet.
5. Personalhantering
Under året har personalhanteringen funnit sina former
såväl mellan flj och div som inom div.
Det som stört förbandet, och det i tider för
slutövningar, är krav på att överföra personal till Ckr. Detta måste på bättre
sätt ske så att inte förbandets utbildningsrytm störs i den mest betydelsefulla
perioden av slutövningar samt vid tider med sämre väder med krav på samtrimmade
besättningar.
5.2 Personalvård
DivPvO har varit en sekond på förbandet. Med detta
förfarande underlättas arbetet i div-nämnder genom att han kan svara upp för
ärenden på fartygsledningsnivå.
Personalvårdande åtgärder under året har varit.
- divnämnd
- val till vpl-riksdag
- bokinköp
- divisionsafton
Under hösten hade vi besök av centrala vpl-rådet.
Dessa påpekade behov av utbildning av ledamöterna i divnämnden. Detta kommer
att inplaneras under 1994.
5.3 Rättsvård
Ett antal disciplinstraff förelåg under året, vilka så småningom
resulterade i avmönstring av vpl.
6. Presstjänst
Presstjänsten har då tillfälle givits bedrivits
aktivt. Insatserna har resulterat i såväl positiv som utebliven pressrelease.
Divisionen har vid ett antal tillfällen förekommit i
massmedia:
Örlogsbesök i: Mariestad, Gotland, Lubeck, Karlskrona
och Kalmar.
Divisionen har genomfört familjedag med stort antal
besökare.
Divisionen har under året haft
7. Intendentur och kameraltjänst
Under året har datorstöd införts för kameraltjänst,
främst för fakturahantering och vpl-utbetalning. Ännu har ej tillräckligt
datorstöd för exakt samt snabb uppföljning av divisionens utfall erhållits.
Depå har utnyttjats som övernattningsresurs för gästande
förband med ett uttag på ca 200 övernattningsdygn för vpl och 100 dygn för
befäl.
8. Sjukvårdstjänst
Rk-utbildning och sjukvårdsmannautbildning har
genomförts enl. plan. Viss sjukvårdsutbildning har genomförts genom ExpB
försorg.
Det är väsentligt då man tar ut personal till
sjukvårdsutbildning att man säkerställer att det på varje fartyg erhålls ett
sjukvårdsutbildat befäl, annars omöjliggörs viss övningsverksamhet.
9. Funktionsprofil
Erhållen resurstilldelning inriktade utbildningen mot
i stort sett nivå 3 med vissa ökningar avseende luftförsvar resp. robot.
Funktion plan uppnått
sammanvägt 3 3-
ledning 3 3
art fb 3 2
torped 3 2-
robot 4 3+
samb/stril 3 3
nav 3 2+
man 3 3
min 2 2-
ubåtsbev 3 3
luftförsvar 4 3
maskin/elektro 3 3
skydd 3 3-
bas/uh 3 2
örlogsutb 4 4
befattningsutb 4 4
Kommentarer och analyser
9.1 Sammanvägt
Reducerade resurser samt dåligt väder har påverkat att
vi inte nått de mål som planerades.
Vad som främst ej kunnat övats mht till
resursnerdragningar mm är anfallsföretag mot komplexa målbilder,
torpedskjutningar, tillämpad bastjänst med hela divisionen och med understöd av
laget samt MK underhållsförband.
9.2 Ledning
Uppträdande med 6-båtdivision samt division med
tilläggsförband har övats vid ett antal tillfällen och befunnits fungera väl.
Vi kan konstatera att utbildningen tex vid de två rbbdivisionerna är så väl
samordnade och ensade att det inte medför några problem att sätta ihop en
6-båtsdivision samt att ledning kan ske från vilket fartyg som helst.
Sambands- och strilövningar med MK har rutinmässigt
genomförts vid förflyttningar utmed kusten. God rutin har uppnåtts.
9.3 Artilleri och luftförsvar
Personal
Samtliga fartyg har under året varit bemannade med 3
AO (2YO+!RO) samt
3.PB (tredjeårs PB).
Vid tillträde fanns bl.a följande brister i
utbildningen. Utbildning PS 75 hand-
havande var mindre bra. För RO saknas praktisk
erfarenhet av LFL och för YO är utbildning på arte 722 näst intill obefintlig.
Under året har ingen pjäsriktad skjutning genomförts
vilket medför bristande
kunskaper i reservmetodsförfarandet.
En styrka är att fastställda tvåårstjänstgöringar för
stam AO finns.
Materiel
Eldledningen börjar åldras vilket har medfört flera
haverier under året. Sök-
programmet bör moderniseras mht dagens hot / enl
uppgift påbörjas mod tidigt under 1994/. Modpunkterna enligt
livstidsförlängningen måste genomföras om ett acceptabelt artillerisystem skall
erhållas. B-indikatorn är undermålig map nedslagsobservationer.
Vissa skjutningar har måst inställas för enskilt
fartyg pga pjäs- och
eldledningshaverier. Borttagning av switch F64 på
pjäsen har visat sig fungera bra (Väs provfartyg).
Pga. av det stora skottantalet på eldrören så finns
idag inga tabeller edyl så att man kan mäta pjäsgrundvärden. Vi är nu snart i
behov av att byta eldrör.
Dokumentationen på MAS-systemet är dålig både
operativt och tekniskt.
Funktionen är osäker eftersom fullskaletest inte
genomförts.
Ammunitionen är föråldrad och zonröret undermålig mot
lågt flygande mål, men mot mål på ca 100m fungerar amm , förtroendeskjutning
genomförd.
Vi önskar att snart få utnyttja AS 2000 i samband med
lv-skjutningar.
Övningsverksamhet
Vid divisionen har under året inplanerats LV, FB, K-sp
och STÖR mot planerade nivåer. Av dessa har genomförts.
Det var en aktiv period fram till semestern med en
lagom stegring av svårighetsgraden för att under hösten helt upphöra.
Vänernövningen är ovärderlig men kunde ha givit ännu
mer om den varit inplanerad något senare på övningsåret.
Erfarenheterna av dubbelmål korv-TRX samt TLX har varit mycket goda. Samarbetet
med Nyge Aero upplevs även de som goda.
FB-skjutningarna ligger rätt i tid dock är mät- och
utvärderingsorganisationen så långsam att utvärdering av årets skjutningar ännu
inte kunnat genomföras.
Problemen med mätavdelningen bör kunna lösas med att
förslagsvis ArtrepO
utbildas för mätobservationer och medföljer ombord på
målbogseraren.
Sammanfattning
Artilleriverksamheten har planerats mot LV nivå 4 samt
FB nivå 2+. Uppsatta
mål bedöms ha nåtts i FB men ej i LV-momenten.
Störö bör övas mer och i kombination med skjutning.
Störningen bör täcka både C- och Ku-band. Två störövningar har genomförts och
resultatet från dessa har inte varit bra.
Ingen tävlingsskjutning genomfördes under året vilket
är synd eftersom LV och FB-moment i samma skjutning hade varit en nyttig
erfarenhet.
En förtroendeskjutning har genomförts under året med
ett nerskjutet korvmål som resultat.
9.4 Torpedtjänst
Personal
Förbandet har under året haft två förstaårs- och en
andraårs VapO samt två andraårs- och en förstaårs ToB.
Samtlig personal ingående i vapensystemet är
välutbildade från skolorna och har de förutsättningar som krävs för att vara
tjänstegrenschef resp delsystem-ledare ombord.
Materiel
På materielsidan krävs krafttag för att komma
tillrätta med tekniska problem som påverkar skjutförmågan.
Utredning om hårdvaruberoende fel: startlogik, kraftsättning
samt trådkommunikation bör göras parallellt med mjukvaruberoende fel: MARIL
programsystem, samt eventuellt samband mellan felen.
Den trådtaktik som används vid skott ger ingen
anledning till misstanke om onormalt hög trådbrottsfrekvens.
De blanketter som används för uppföljning och analys
av övningsskjutningar
(AT och VTÖ) är inte helt användbara med hänsyn till
att förbanden idag enbart skjuter torped 613.
Förhållandet är anmält till CM och FMV.
Övningsverksamhet
Under året har en ny tabell över övningsskjutningar
uppgjorts och inarbetats som förslag till ändring av CKF UtbA Rbb.
Tabellen är inriktad mot enbart 613-skjutningar och
företrädesvis tvåmålsskjutningar.
För att uppnå utbildningsnivå 4 krävs att sju lyckade
skjutningar genomförs med förbandet vilket kräver en omfattande planering för
att allt ska gå i lås. Härvid bör planering av torpö vara styrande vid
verksamhetsplanering.
Torpedåret 1993 har karakteriserats av inställda
skjutningar. Två tvåmålsskjutningar har ställts in av högre chef på grund av
besparingsskäl och två skjutningar har ställts in av väderskäl. En skjutning
har reducerats med hänsyn till torpedtillgång (ub och rbb skjuter samtidigt).
Totalt har 12 ( ! ) torpeder skjutits från 44.rbbdiv
(linje och depå) under 1993. Siffran inkluderar tekniska kontrollskjutningar,
elevskjutningar och ordinarie skjutningar.
Resultatmässigt är den allmänna uppfattningen att
torped 613 träffar sitt mål med stor sannolikhet om den kommer fram till
målområdet. De största problemen ligger straxt före och under första minuten
efter skott. Felanledningarna ligger främst på eldledningssidan i samband med
skott samt ett fåtal torpedfel.
På programvarusidan av maril kvarstår ett antal
påtalade fel som kräver utredning för att klarlägga i vilken omfattning dessa
påverkar kraftsättning av torpeder samt eldledning av torpedsalva.
Sammanfattning
Styrkan hos torpedtjänstegrenen är att personalen är
välutbildad.
Svagheterna är att det är svårt att genomföra
torpedskjutningar med godkänt resultat av följande skäl:
Planeringsskäl
- Tillgång på målfartyg
- Övningstorpedstocken räcker inte alltid till
- Väderberoende (bärgning)
- Stelbent arbetstidsavtal
Materielskäl
- redovisas i pkt 2 ovan
Budgetskäl
- En torpedskjutning är dyr- man sparar mycket på att
ställa in den
Resultatmässigt kan förbandet sägas ha uppnått nivå 2
minus ( krav 4).
Motivering:
- VapO Nyn ännu ej genomfört någon tvåmålsskjutning
- Förbandet har under året endast genomfört en
skolmässig torpedskjutning
(VOS- och
TK-skjutningar borträknade)
- Endast två av div ftg är tekniskt godkända för
torpedskjutning
Väs OK
Nkg 3Ö
Vås OK
Nyn ej provskjuten efter haverirep (MK)
Ntä 6Ö
Vab ej provskjuten efter 6Ö (MK)
Man bör överväga att skapa en torpedvecka med ATA-M
för att säkerställa att man får genomfört torpedskjutningar. Utöver torpö en
sådan vecka kan genomföras navö, basö. fljö m m.
9.5 Robottjänst
Personal
Nyn 1-års VapO och 2-års ToB
Väs 1-års VapO och 2-års ToB
Vås 2-års VapO och ingen ToB
Samtlig personal på div är godkända i steg 1
utbildning.
ToB samt sknr 36 har genomgått steg 2-utbildning.
Samtliga FC och VapO har genomgått steg 3-utbildning.
Materiel
Rb-15 materielen är mycket driftsäker och lätthanterlig.
De småproblem som
finns är:
- kabelage
- tratten(4 rb i förliga stället medför att
överbrytande sjö kan föras ner i LIR och in i turbinerna med ökat slitage på Gt
som följd)
- Manuell kraftomkopplare istället för automatisk
Det finns olika rykten om ökade slitagerisker på rb i
de aktra ställen och det bör utges bestyckningsregler för dessa.
Övningsverksamhet
Under året har 4 dueller genomförts inom förbandet som
uttagning til Rb-15 tävlingen. Finalen inställdes pga ändrad vht-inriktning.
Mot andra förband och målfartyg har 11 rb-övningar genomförts under Samv-93,
LÖ, TMÖ, FMÖ samt TÖ/OPAS.
Det har varit få övningar med externa resurser som hkp
och fsp. Komplex målbild har enbart övats vid OPAS-provet.
Avsaknaden av målfartygsprotokoll (trots påstötning)
efter flertalet övningar har försvårat analysvht. En del analyser, främst efter
större övningar, har genomförts av Ya-skol med hjälp av Saab Missiles
robotsimulator (TSIM).
Våra analysmetoder upplevs som bra men har en viss
svaghet i och med att exakt skjut-och målläge inte kan erhållas. GPS borde
införskaffas för att rätta till detta fel.
Sammanfattning
Förbandet bedöms ha uppnått utbildningsnivå 3+. För
att nå högre måste förbandet få öva mera med externa resurser och mot komplex
målbild samt genomföra finalen i rb-15 tävlingen.
RBS-15 systemet har stort förtroende på förbandet mht
dess lätthanterlighet och driftsäkerhet.
9. 6 Samband/stridsledning
Personal
Divisionen har under året varit fullbemannad på
befälssidan. Samtliga SlO har gått på andra året. Under våren har en SigB
fullgjort instruktörstjänst på KÖS Sambskol.
På vpl-sidan har det funnits brist på signalman på två
av fartygen.
Prov i form av månadsprov i optisk- och
radiosignalering samt SIS-IK prov har genomförts kontinuerligt under 2-4
kvartalen.
Erfarenhet hos SlO har varit en styrka för förbandet.
Frånvaron av en SigB medförde svårigheter under första halvåret främst pga att
denne skulle tjänstgjort på DC-fartyget under IK-tjänst april-juni. Bristen på
signalmän bedöms ej ha påverkat den optiska signaltjänsten på något avgörande
sätt.
Funktioner inom tjänsten
Stridsledning inom division: fungerar u a, främst tack
vare erfarna SlO.
Stridsledning inom flottilj: översättarfunktionen är
väl inövad och fungerar bra.
Med införandet av PC-Maril underlättas detta arbetet,
denna funktion övades under v344 och 347. Fullt kompatibla kommer i flj
ingående förband vara först i och med införandet av ENDA/KOMET.
Helikoptersamverkan: denna samverkan har under året
varit starkt begränsad.
Hkp-samverkan har genomförts vid endast 6 företag,
varav 2 under samverkan 93 och 3 under FMÖ samt 1 under OPAS. Under samtliga
dessa tillfällen tvingades vi till reservmetod T. Det resterande tillfället
genomfördes under ett metodprov inför OPAS, och då enligt metoden fritt till
sjöss.
Övningstillfällena under året med en av våra
viktigaste informationskällor anses vara häpnadsväckande lågt!
Samverkan flygvapnet: har under året fungerat väl
såväl med spanings- som attackförband. Märkas bör att samverkan attack fungerar
vid rb 04-uppträd-ande men i och med att rb 15 införes uppstår behov av att
arbeta fram nya samverkansformer.
Det innebär att under året har direktsamverkan med
attacken nedgått drastiskt vilket är oroväckande.
Samverkan sjöbevakningscentral: genomföres
rutinmässigt under förflyttning. Resultatet är en funktion av bemanning i
sjöbevC. Under våren genomfördes en presentation av ya för personalen vid BoMö.
Under årets övningar har förbandet företagsletts
uteslutande från MKS. Denna ledning har fungerat bra, främst tack vare FÖVAK
med relativt färsk erfarenhet av ya-system. Den svaga länken är sambandet.
Under året har prövats en metod där MK har gett ut taktiska frekvenser mht tid
på dygnet, atmosfäriska förhållanden m.m. På dessa frekvenser har sambandet
fungerat bra, dock har man när man väl hittat en bra frekvens låtit den rörliga
frekvenstaktiken stå tillbaka för sambandssäkerheten.
Förbandet har ej heller under 1993 tränats mot en komplex
målbild.
Materiel
I stort har materielen fungerat bra. Vi har tillförts
en ny, MARIL-release .
Denna release har fört med sig en modifiering av SIS.
Fskr ny, RAFS, är installerad och fungerar efter div inkörningsproblem. Vinsten
med RAFS kommer förmodligen att stå klar först då den blivit komplett, dvs
försetts med ett direktkrypto.
Ännu har varken UK ny eller ny antennavstämningsenhet
levererats, trots löften om sådana under året. Framförallt
antennavstämningsenheterna är viktiga för vår verksamhet, då vi ännu ej kan öva
den rörliga frekvenstaktiken fullt ut.
Telekrigföring
SIS-övningar: har genomförts vid 3 tillfällen,
samtliga under ombasering. Inför 1994, då vi byter ut 2 av 3 Sisop måste vi
inplanera fler sådana övningar och under speciellt avsatt tid, för att öva både
spanings- och följningsfasen
Störövningar:
Sammantaget resultat
Förbandet bedöms under 1993 uppnått i:
Sb/sl-tjänsr 3+
Tkf 2
9.7 Navigering/manöver
Allmänt
Under året har förbandet gått cirka 460 timmar. Till
övervägande delen har den gångtiden
förlagts till sydkusten, samt farvattnen runt Gotland.
Förbandet har även varit i MKV område samt bedrivit verksamhet med två fartyg i
Vänern
Vid två tillfällen har förbandet varit i Stockholms
skärgård och OrrB.
Personal
Under året har samtliga linjefartyg varit bemannade
med erforderligt utbildad personal (S,VapO,NavB,ToB).
Depån saknar bryggtjänstgörande personal (KHS AK/HK
OP) och måste inför varje gångtillfälle "låna" personal. Detta blir
till bekymmer när linjen är iväg och någon depåbåt
skall genomföra verksamhet till sjöss.
Materiel
På robotbåtarna finns gamla navigeringshjälpmedel.
Radaranläggningen PN 610 fungerar
bra, men visar tecken på ålderdom i form av ökande
krav på underhåll. Förbandet har ännu inte tillförts de dagsljusPPI som
planerna säger skall installeras på bryggan.
Vi saknar fortfarande GPS-utrustning (integrerad med
maril 880),en installation som inte
torde utgöra någon större kostnad på vårt förband, än
på många andra som redan har detta
system.
Övningsverksamhet
Manöver
Besättningarna har under året uppnått en god förmåga i
att manövrera fartygen under skiftande väderbetingelser.
Navigering
Då övningarna till stor del varit förlagda till
områden med öppen kust, har möjligheterna till NavÖ under året varit
begränsade.
NavÖ har genomförts under en period på Västkusten, vid
två tillfällen i OrrB samt under tre dagar i Stockholms skärgård.
CKF:UtbAnv säger att NavÖ bör inplaneras under minst
två tillfällen ,om minst 4 h/LÖ.
Vad avser mörkernavigering i skärgård har tillfällena
varit om möjligt färre.
Sammanfattning
Med det begränsade gångtidsuttaget som förbandet haft,
är det inte möjligt att få någon kvalitet på annat än det så kallade A- och
B-laget (S, VapO, NavB, ToB).
Andra befattningshavare tränar man/nav i begränsad
omfattning. Detta beror till största delen på att 60 % av gångtiden genomförs i
någon form av beredskap.
Resultatet blir att det till övriga återstår 200 h som
skall fördelas på alla bryggtjänstgörande.
Konsekvensen blir att CM regler om att 150 h
bryggtimmar skall vara uppnådda innan man får söka till KHS AK/HK inte kan
uppfyllas.
Materiel i form av GPS, dagsljus-PPI måste i närtid
tillföras förbandet.
Vi har under året uppnått en acceptabel nivå vad avser
manöver. När det gäller navigering i skärgård och inte minst i mörker ,har
förbandet övat alldeles för lite.
För att kunskaper på området inte helt skall försvinna
fordras att fartygen under nästkommande år ges möjlighet att öva navigering i
skärgård (såväl dager som mörker) i betydligt större omfattning än innevarande
år.
9.8 Minering och ubåtsbevakning
Personal
Under året har samtliga linjeftg haft VapO ombord.
Ett fartyg (vås) har haft vakans vad avser ToB
(1-3kv.) och sknr 036 (3-4kv).
Detta löstes med att Sisop Vås erhöll tilläggsutb. för
att lösa del av ToB åligganden.
Utbildning
Utbildning har genomförts företrädesvis i ftg regi.
Ett utbildningspass komb. med studiebesök har genomförts vid minförråd, varvid
genomgång av samtliga för Rbb avsedda mintyper genomfördes.
Övningsverksamhet
Under året har genomförts
I mitten av september inplanerades en minövning vilken
innehöll: ombestyckning, lastning, fing fällning utomskärs, fällning inomskärs,
samt återbestyckning.
Denna övning fick pga. hårt väder ställas in.
Avsikten var att genomföra den senare under hösten men
detta gick ej pga. ekonomiska skäl.
Sammanfattning
De av CKF uppställda utbildningsmålen har ej uppnåtts
pga. alltför få övningstillfällen.
Till kommande år bör inplaneras minst 2 större
minövningar (ombest, lastn, verkl fälln). En dagtid under perioden LÖS 1, en i
mörker under perioden FUS 2/LÖS 2.
Vidare bör minst 2 fingerade övningar inplaneras per
bemanningsomgång.
Ubåtsbevakning
Under bemanningsåret har organisationen ombord vid
fällning av sjb samt rammning av ub övats.
Utbildningsmålen enl. CKF UtbA bedöms uppnådda.
9.9 Maskin/Elektrotjänst
Personal
Kompetensen och utbildningsstatusen har under det
gångna året nedgått. Främst beror detta på de minskade personalramarna och
neddragning av budgeten.
Situationen kommer ytterligare att förvärras efter
nyår.
Samtidigt som Mabef och 1M har plockats bort, kommer
Flkd ut i befattning som MU. Förutom egen utbildning, förväntas MU utbilda vpl
och befäl. Dessutom ansvara för drift, uppbörder och skyddet dvs. fartygets
sjösäkerhet.
Personalneddragning och fortsatt EKA (=mer UH på
A-nivå) rimmar dåligt ihop.
Kurser och utbildningar på alla nivåer måste
tillföras, annars stagnerar systemet.
Materiel
Materiel som tillförts förbandet börjar successivt bli
funktionella, dock finns fortfarande brister på vissa system såsom sprinkler.
Vi väntar fortfarande på att
en lucka mellan LIR och MR så att AUH på impellerpump
kan utföras med rimlig insats. Vidare saknas dokumentation, verktyg och
reservdelar, på våra nyinstallerade anläggningar.
Sammanfattning
Skall rbb fortsättningsvis vara ett tillförlitligt
system krävs:
*Personalkontinuteten dvs personalplanering
*Rätt antal tekniker, det fattas minst en tekniker
*Fortlöpande utbildning av tekniker.
9.10 Tele
Personal
Personal och utbildningsläget är tillfredsställande,
dock behövs för framtida behov vissa justeringar ske.
Behovet på rbb är
Materiel
Statusen och tillgängligheten är god på
telematerielen.
Det skall dock noteras att allt mera AU behövs, främst avseende eldledningsmtrl
och navrr. Detta beror till 100% på att anläggningarna har gjort sitt och bör
modifieras eller
bytas ut snarast.
Torpedsystemets tillförlitlighet måste förbättras
enligt pkt
9.4 materiel
De modifieringar som gjorts/installerats under året
framgår av nedan:
-RAFS
-Sis, diskettstation, utökat minne
-Digitala trippmätare Slc
-Testutrustning till MAS
-Operativt programsystem till Maril
EKA-projektet har genomförts på Väs och Vås för andra
året i rad. Detta har medfört många positiva erfarenheter. Största vinsterna
tycks ligga inom teleutbildning och kostnadsbesparing.
9.11 Skyddstjänst
Personal
Det är önskvärt att det nästa år tillförs en
skyddstekniker till förbandet. I år har vi dock lyckats låna 2 skytekn från KA
2 6:e batt. Främst då det gäller
grundläggande A och C utbildning, detta har sedan byggts på fartygsvis.
Materiel
Materiel som tillförts är främst lätt C-stridsdräkt
samt den nya skyddsmasken, dessa materiel är endast ute på prov.
Övningar
Övningsverksamheten startade med 2 dagar grundläggande
skytjänst för samtliga vpl. Därutöver genomfördes fartygsvisa övningar. Detta
visar sig bra för systemet, nu är det ej enbart teknikernas gebit. Som förslag
bör nästa års tekniker fördjupa sin kunskap ytterligare, samt att det under
första kvartalet bör läggas in skytjänst med hela besättningen. Detta bör ske
med FC i spetsen för styrkan. Denna planering skall jämställas med
LÖ-planering. Resultatet är minst lika viktigt.
Dessutom har samverkan med civil brandkår skett. Deras
synpunkter har resulterat i att VO har bättre kontroll på ombordvarande
personer, detta är A och O vid brand.
Sammanfattning
- Skyddstjänsten är en angelägenhet som rör alla, det
är viktigt med samtrimmad besättning. Dagar på tex. BÖS måste planeras i likhet
med LÖ.
- Skall A och C skyddet utvecklas är det viktigt att
funktionell materiel kommer förbanden tillhanda. Samt att skytekniker tillförs.
Alternativt vi utbildar personal i skytjänst.
9.12 Bas/uhtjänst
Under året har tidigare stab /lag omorganiserats till
orgenheten Lag där LagC är tillika DI. Omorganisationen innebar att DC inte har
en stab utan att stabsstöd erhålls av laget. Omorg innebär också att DI bedöms
få svårigheter att både vara LagC med krav på närvaro vid laget samtidigt som
han i egenskap som DI behöver röra sig på fältet.
Under året har laget deltagit fullt ut i LÖ samt vid
ett tillfälle (VänernÖ) deltagit med minilag. Vi har såväl understött andra
divisioner som blivit understödda av andra divisioner.
Laget har vid ett antal tillfällen kört depåfartygen.
Bastjänsten måste få mer tid bl.a öva rörlig
bastaktik, rörlig terminalplats mm.
Dessa övningar tar tid om det skall ske realistiskt
dvs. kalla in ett ftg osv.
Utbildningens status avseende ABC, fälttjänst måste
höjas avsevärt om krav enl. TTOM skall infrias. Skall bastjänst i fred kunna
ske på ett rationellt och mer ekonomiskt sätt måste direktiv med avseende på
område och tid ges såsom förberedande order. Laget är fortfarande i akut behov
av ny telekärra.
EKA i all ära, men det saknas resurser för att projekt
skall kunna bedrivas
rationellt. Det måste få kosta att ha kompetent folk.
För detta krävs utbildningsplatser och fortlöpande utbildning. Härigenom
minskar AUH samtidigt som FUH skulle
kunna ske snabbare och effektivare. Utöver detta
saknas viss materiel.
EKA har genomförts på två enheter, detta med bra
resultat. Däremot finns brister i varvets agerande. Man bör ej ta på sig två
fartyg samtidigt när resurser saknas framförallt gällande personal
Slutligen skall ett rationellt och ekonomiskt UH ske
optimalt, krävs tillförda resurser. Främst avseende personal,
utbildningsplatser samt fortlöpande utbildning.
10. Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan konstateras att planerade
utbildningsnivåer ej i alla avseende nåtts, dels pga resursminskningar och dels
pga. väderproblem.
Vad som saknas utöver ekonomiska medel är övningar mot
komplexa målbilder och med utnyttjande av externa resurser i form av
hkprr/fspa/attack och mer frekventa störningar på både radar och
sambandssystemen.
Vi behöver också öva mera bastjänst både med och utan
understöd av MK.
Inga vapentävlingar har under året genomförts.
Materielunderhållet har under året bedrivits enl. plan
med gott resultat. EKA ger kanske inte de stora ekonomiska vinsterna, men det
ger en betydligt större personlig samhörighet inom fartygen.
Depån har under året gjort goda insatser inom
förbandet vad avser materielunderhåll, rustningar och avrustningar, provturer
samt besöksmottagning.
34.rbbdiv
2000-2002, DC KK Per Juliusson
Utbildningsåret startade storstilat med synnerligen
ambitiösa planer. Ekonomin var inga problem. ÖB besökte förbandet och det enda
problem som redovisades var bristen på tid.
GS avlöpte enl. plan även om vi fick konstatera att vi
glömt bort hur korta dagarna är i dec när man bedriver grundläggande övn till
sjöss.
Nyåret kom med det första av en lång rad sparbeting
samtidigt som förbandet genomförde avslutande prov med såväl torp, rb och
sl-system på samtl sex ftg med mycket goda resultat.
Som sagt den krympande ek gjorde att konc skedde på
internationell vht samt utvecklande av rb-taktik varvid annat i mångt och
mycket fick stryka på foten. Dessutom överfördes rbb Lul och Hsd till MarinB S
och I och med detta hade ytterligare ett steg i rbbavvecklingen tagits.
Hursomhelst visade sig som så många ggr tidigare att
bes på 34- besitter stor kunskap, skicklighet och lojalitet varför förbandet
tillsammans med Trö rönte stor uppmärksamhet under Baltops i juni för
professionalism och pålitlighet, vilken började i Gdynia och avslutades i Kiel.
Utb omg avslutades på ett mycket värdigt sett eftersom
2/3 (nesa för Pit pga ek orsaker) av div ombaserade norrut varefter
rb-skjutning genomfördes på ett synnerligen professionellt sätt med förväntat
resultat. Tidigare prioritering visade sig alltså riktig.
Pte Sto drevs ihärdigt framåt under året och PTEs
personal genomförde ett fantastiskt jobb avseende att följa upp,
kvalitetsgranska och förbättra den blivande produkten kv typ Sto.
Ett oglamoröst men ack så viktigt arbete.
2002
Verksamhet
under året i stort.
Sjökursen fick en rivstart innan jul med snabbutb av
de vpl under ett mycket intensivt skede och därefter sattes förbandet in i
operativ vht.
Ytterligare ett bevis på ytattacksystemets stora
användbarhet och flexibilitet.
Jan och halva Feb ägnades åt noggranna förberedelser
inför årets internationella övning Strong Resolve som avlöpte med ett mycket
gott resultat för div I S Östersjön i slutet av feb och början på mars med
basering på Bornholm och i Gdynia.
Trots ett tidvis riktigt dåligt väder löstes förelagda
upg på ett för rbb systemets som vanligt klanderfritt sätt. Det blev en ny
givande erfarenhet att under denna stora övning stå under italienskt befäl.
Vissa kulturella skillnader.
Utbildningsåret fortsatte sedan med den bilaterala
övningen Baltic Bridge tillsammans med den 2. Dk Eskadre detta år i danska
farvatten huvudsakligen N Själland.
En synnerligen givande vecka som avslutades med
örlogsbesök i Köpenhamn.
I maj genomfördes sedan vapen och navigeringsövn i
SörB, OrrB samt traditionsenlig divafton i Fårösund.
Efter hemkomst till ÖHK överlämnade jag så befälet
till Örlkn Rolf Hultman som får fortsätta beskrivningen av 2002.